Monthly Archives

juli 2015

Allmänt

Falling off the wagon

   
 
Igår tog jag ett litet avsteg från dieten kan man säga. Kanske inte så litet heller. Ett par fina kollegor och jag drog ut på en runda efter jobbet och snickesnackade massor i takt med att drinkarna kom in.

Vi startade på den bäst bevarade hemligheten i stan: terrassen på Scandic Sjöfartshotellet. Jag har ju berättat om den tidigare och det fina med den är att den förutom spektakulär utsikt också har tak! Perfekt för en regnig sommar! De har en grym rom-bar och banchefen Nisse gör supergoda drinkar! De har öppet typ en månad till så skynda dit!

Efter drinkar måste man ha mat så vi traskade till nästa vattenhål: Scandic Malmen och testade deras burgare. Mycket smaskigt! 

// I sort of fell off the diet wagon a little yesterday. Well, maybe not just a little. My lovely co-workers and I went out for drinks after work and chitchatted away as the drinks came in. 

We started at the best kept secret in this town: the roof top bar at Scandic Sjöfartshotellet. I’ve told you about it before and the great thing about it is not only the spectacular view – it has a roof which is great for this super rainy summer. They also have an awesome rum bar and the bar manager Nisse whips up some really tasty cocktails. It closes for the season in about a month so hurry up and go there!

After drinks you need food so we left for the next watering hole: Scandic Malmen and tried the burger. Much omnomnom!

Allmänt

Pick me up

  
 Det ändlösa regnandet har gjort mig lite låg i själen. För att muntra upp mig själv införskaffade jag ett glossigt inredningsmagasin, dietvänligt godis och inte alls dietvänligt iskaffe. Mår mycket bättre nu!

// The endless rain has made me a little low spirited. To pick myself up I bought a glossy interior design magazine, diet friendly candy and very diet unfriendly ice coffee. Feel much better already!

Allmänt

Dressing it up like October

 
Det är en mycket märklig sommar detta. Den står ju i rätt ordentlig kontrast mot förra årets tropiska hetta (som var alldeles för varmt för mig egentligen). Dagens 13 grader skvallrar mer om höst än högsommar och jag har klätt mig efter väder kan man säga. Dessutom råder arktisk kyla på kontoret där det vanligtvis finns kanske 300 personer med datorer som värmer upp lokalerna. Nu är vi kanske 12 men AC:n brummar lyckligt på som vanligt. Så även om vi haft sommartemperaturer hade jag ändå fått klä mig som om jag skulle på polarexpedition.

// It’s a very strange summer, this. It’s contrasting a lot from last year’s tropical heat (which was way too hot for me really). Today’s 13 degrees tells a story of fall rather than middle of summer and I’ve dressed weather appropriate. Besides, our office holds arctic temperatures. Where we’re normally 300 people and computers to warm the place up, we’re now maybe 12. The air conditioner happily keeps humming along, business as usual. So even if we did have summer heat, I’d be dressing like a polar expedition anyway. 

Allmänt

5 things on my mind right now

2015-07-24 09.33.28

1. Jag skulle kunna döda för en godisbit
Lite drygt en vecka in i dieten har absolut inget hänt med vikt eller mått. Det hade jag inte egentligen väntat mig heller men det hade varit en trevlig överraskning. Det är ju rätt demotiverande när man står emot allt som gör livet värt att leva (godis, kakor, bullar, tårta, choklad – behöver jag fortsätta?). Just idag, fredag och allt, vill jag bara skita i hela grejen och köpa en påse lösgodis.

2. Hatet på nätet
Jag börjar på allvar bli riktigt trött på de män som kväser kvinnors rätt att säga sin åsikt med hot om våld och våldtäkt med förevändning att de får säga vad de vill pga yttrandefrihet. Att de inskränker på kvinnans yttrandefrihet tänker de inte på. Att de med sina hot gör det ohållbart att fortsätta uttrycka sin åsikt. För vad menar de är alternativet? Att vi normaliserar deras jargong (som de hävdar att de inte menar bokstavligt) och accepterar att det är så män tilltalar kvinnor de inte tycker om? Det går ju att argumentera för sin sak utan att hota någon till livet? Eller?

3. Det allt mer skruvade landet i väst
Jag har alltid älskat USA. Så länge jag kan minnas har jag velat flytta dit och leva där. Möjligheternas land osv. Nu är jag inte lika säker. Donald Trump är på väg att bli republikanernas presidentkandidat och vräker ur sig det ena dummare än det andra. Den religiösa högern inskränker kvinnors rättigheter i en hisnande fart i tolkningen av en religion som jag är säker på att både Gud och Jesus skulle ha ett och annat att säga om. Vända andra kinden till och alla barn är välkomna in i Guds rike någon? Polisen som börjar agera som i gamla västernfilmer där de inte längre upprätthåller lagen. De är lagen. Och så den växande högen av anti vaxxers, alltså de som inte vill vaccinera sina barn. Nämen mässling, polio och smittkoppor är alla bra saker att få tillbaka. Darwin-awardsen räcker inte ens till. Samtidigt kommer jag alltid älska att hälsa på. Det finns tillräckligt mycket bra där som är värt att komma över för.

4. Tiggarna
Varje gång jag går förbi en av de rumänska tiggarna tänker jag alltid samma sak. Hur ska jag kunna hjälpa dem? Helst av allt skulle jag vilja hjälpa dem att få ett jobb. Har till och med haft långtgående tankar på att höra om någon av dem har lust att hjälpa mig att klippa gräset och rensa rabatter. Men hur pratar jag med dem? Rumänska är inte min starka sida och många kan inte läsa så jag kan inte använda google translate och visa upp telefonen. Och då tänker jag att man kanske skulle satsa på att ordna språkundervisning i engelska men då faller det på att jag inte kan rumänska igen. Jag känner mig hjälplös i hjälpandet så jag ger en slant då och då om jag har kontanter, köper en kaffe om det är kallt, alltid något typ. Ger dem mina PET-flaskor istället för att panta och ta pengarna själv. Men alltid men känslan att det ändå inte hjälper. Alltså på riktigt.

5. Sommarprat i P1
Avslutar med ett lite lättare ämne. När jag tränar lyssnar jag helst på poddar och Sommar i P1 är ju ypperliga träningskamrater. När jag lyssnar börjar jag alltid fundera på att göra ett eget sommarprat. Men vad skulle jag säga i det? Och skulle någon lyssna? Men lusten att skapa något finns där. Kanske kommer det något. Kanske inte. Vi får se.

//1. I could kill for a piece of candy
Just over a week into my diet, absolutely nothing has happened to weight or measurements. Not that I expected it to really, but it would have been a nice surprise. It’s pretty demotivating when you’ve given up everything that makes life worth living (candy, cookies, cakes, chocolate – do I have to continue?). Right now, it being Friday and all, I just want to screw the whole thing and buy some candy. 

2. Hating on the internet
I’m getting really tired of the men who denies women the right to express their opinion by threatening them with violence and rape by saying free speech gives them the right to say whatever they want. The fact that they, by that, destroys women’s equal right to free speech is not something that occupy their minds. That they, because of their threats, make it impossible to continue to voice an opinion. For what is the alternative? To normalise their jargon (which they claim to not mean literally) and accept that this is the way men speak to women they don’t agree with? There has to be ways to bring forward arguments without resorting to threats of violence, right?

3. The more and more erratic country in the west
I’ve always loved America. For as long as I can remember I’ve wanted to move to the U.S and make a living. I’m not so sure anymore. Donald Trump is on his way to become the republican presidential candidate and blurts out words more stupid than the ones before. The right wing religious fanatics who in a very scary pace limits the rights of women in an interpretation of Christianity I think both God and Jesus would have a thing or two to say about. Turning the other cheek and all God’s children are welcome into heaven, anyone? Police acting like they’re in old western movies and no longer uphold the law. They are the law. And the growing pile of anti vaxxers, people who refuse to vaccinate their children. Because 
measles, polio and small pox are worth bringing back to humanity. There aren’t enough Darwin Awards. On the other side, I’ll always love to visit. There are a lot of great things still worth making the trip for.

4. The beggars
Every time I walk pass a begging Romanian man or woman, I always have the same thought. I want to help them somehow. Most of all, I’d like to help them get a job. I’ve even thought about asking a couple of them to help with mowing the lawn or clear weed out of my hedge. But it falls on the language barrier, Romanian is not my strong suit and since a lot of them are illiterate I can’t use google translate and show them my phone. Which brings me to the next thought to set up some kind of language school. Again, that falls on my lack of Romanian. I feel helpless in my helping so I give a coin or two if I have them, buy a cup of coffee if it’s cold outside, give them my PET bottles instead of recycling and taking the money myself. But always left with the feeling that it didn’t really help.

5. Summer talks
I’ll finish off with a lighter subject. When I work out, I like to listen to podcasts and Summer in P1 is a great workout companion. As I listen to it, I always get the urge to do my own episode. But what would I say? And would anyone listen to it? The urge is there. We’ll see if I do something about it. Maybe. Maybe not.

Allmänt

Date night with a movie

Ikväll har det dejtats må ni tro! Eller ja, vi gick på förhandsvisningen av Paper Towns. Den handlar om ett gäng ungdomar precis i slutet på sista terminen av high school och hur de utmanar sig själva och växer som människor. Hej, det lät pretentiöst men det är typ så. Det är kanske en ungdomsfilm egentligen men jag tycker ändå att det var bra även för oss lite äldre. Man minns lite hur det var att upptäcka sig själv och inser att man, ja, typ fortfarande upptäcker sig själv. Se filmen tycker jag. Den är mysig!

Apropå äldre. Jag har fått två ganska så brutala uppvaknanden den här veckan. Ena gången när jag skulle passera genom ett fält barn i sällskap med fritidsledare och de sa: ”akta er nu så damen kan komma förbi”. DAMEN?! Skulle det vara jag?? En dam är ju runt 70-snåret i alla fall, väl? Den andra kom nu ikväll på bion. Hubby och jag var väl i runda slängar tio år äldre än de flesta andra i publiken och jag satt och tjuvlyssnade på konversationen bredvid mig. Två, vad jag tror 18-åriga personer, som diskuterade hur de festade nu när de var äldre. Absoluuuut inte så röjigt som när de var 15. Det fick mig att inse att det var ett tag sedan. Skönt på ett sätt samtidigt som jag nästan alltid är på den yngre skaran i kretsar jag rör mig i så jag definierar mig ju som ung. Men det var jag alltså inte ikväll.

// Tonight has been THE date night. Or we went to the preview of Paper Towns. It’s about a group of teens right at the end of the last semester in high school and how they challenge themselves and grow as humans. Wow, that sounded really pretentious but that’s sort of what it was. It might be a teen movie but I feel it works for us a little older too. You sort of remember how it was like to discover yourself and you realise that you’re, well, still discovering yourself. Go see the movie. It’s nice!

Speaking of older. I got two pretty brutal awakenings this week. Once when I passed a bunch of kids and their teacher said ”move over for the lady”. LADY?! Who me?? A lady is about 70 surely? The other was tonight when most people in the audience were, say, 10 years younger than Erik and I and I eavesdropped on the conversation next to me. They were two 18 year olds talking about how they party responsibly now. Not like when they were 15. Made me feel like it was a while ago. It feels good but at the same time I’m on the younger side of the scale in most parts of my daily life, which makes me think of myself as pretty young. But not tonight. Not tonight.

Allmänt

Three years ago today…

Heidi_Erik_Kyrkan_DSC8522Heidi_Erik_Kyrkan_DSC8690Tid är ett märklig fenomen. Hur vi mäter tid har ingenting med hur den upplevs. Tre år känns både som en väldigt kort period och som ett helt liv. Utan att bli för filosofisk här kan jag ju bara titta tillbaka och summera våra tre första år som herr och fru som väldigt lyckliga och innehållsrika. Ups and downs, sure, livet ska vara så. Men om jag gjorde en lista skulle plussidan väga över. Med råge.

//Time is a strange phenomenon. How we measure time has nothing to do with how we experience it. Three years feels like both a very short period and a the same time like a whole life. Without getting too philosophical here, I can just look back and add our first three years as husband and wife up as very happy and rich. Ups and downs, sure, that’s how it’s supposed to be. But if I made a list, the plus side would be much longer. Definitely. 

 

Allmänt

Diet day 5

   
 
Här ligger jag och Duck facear lite! Plågar mig själv genom att kolla på Dessertmästarna när jag går igenom dietens första plågsamma stund. Så SJUKT sugen på något gott! Ligger och tänker på någon len chokladtryffel eller kanske en frisk pannacotta. Eller varför inte en vanlig hederlig mazarin. Åhhh!

// Here I am duck facing for a bit! Tormenting myself by watching the show Master of desserts while going through the first hard time of my diet. My sweet tooth is aching like CRAZY! Lying here thinking about a smooth chocolate truffle or a fresh panda cotta. Or why not an old fashioned Mazarin. Ahhhh!

Mat

Fancy Friday Lunch

   
 
Vi fick finbesök i Hufvudstaden i fredags i form av Eriks kusin Clara så det blev finlunch! Vi tänkte ”japanskt har vi ju inte ätit på länge” så det blev ett besök på East. Jag beställde tonfisk med mango- och avokadosallad och fick det här berget av mat. Helt sjukt gott!

// We had a fancy visitor in the capital on Friday in the form of Erik’s cousin Clara. Fancy visitor means fancy lunch! W thought ”haven’t had Japanese in a while” so we got a table at East. I ordered tuna with mango and avocado salad and got thus mountain of food. Insanely good!

Allmänt

Some of the awesome people I know…

Screenshot 2015-07-17 15.17.09

Jag har turen att omge mig med riktiga smartskaft och Christoffer Engman och hans fru Anna är två av dem. De är superentreprenörer och är just nu med i en minidokumentär på SvD Näringsliv. Det är ett väldigt ärligt porträtt av två människor som jobbar stenhårt och har lyckats stort. Tycker att du ska titta! Klicka här!
(Den skarpögde kanske noterar ett annat bekant ansikte i filmen också… 🙂 )

// I have the good fortune to surround myself with real brainiacs and two of them are Christoffer Engman and his wife Anna. They are super entrepreneurs and they’re right now in a mini documentary on SvD Näringsliv. It’s a very honest portrait of two extremely hard working people who made it. I think you should watch it! Click here!
(The hawk eyed might also note another familiar face in the film as well… 🙂 )